Ur artikelserien TÄNK UTANFÖR BOXEN Sydsvenskan HD
10 September 2019

På en arbetsplats finns många vinster med ett kreativt klimat, men att vara påhittig och fantasifull gör oss också gladare och modigare i vardagen. Att tänka nytt och vara kreativ stärker självkänslan och är bra för hälsan, visar forskning.
Konstnär, illustratör, författare och kursledare Emma Philipson har skrivit två böcker om kreativa processer, hon har haft utställningar, arbetat med video- och performancekonst, skapat pysselsidor för barntidningar, undervisat om kreativitet på konstskolor och folkhögskolor och mycket mera.

– Jag är utbildad konstnär på konsthögskola, men för mig är etiketten egentligen inte så viktig. Det handlar inte om formen eller uttrycket utan om idéer. Jag samlar på dem. Jag ställer inga krav på att de ska vara bra utan låter dem bara komma, längre fram kanske jag använder några av dem. Idéerna skriver hon ner. Ibland ritar hon dem.
– Jag tar mig tid för detta varje dag och sparar sedan idéerna i lådor där de får ligga till sig. Jag har vansinnigt många lådor med idéer överallt. Det är så jag jobbar. Och det är alltså viktigt att även ta hand om dåliga idéer. De kan bli bra senare när jag har arbetat med dem.

Jante, rädslan för att vara dålig och invanda föreställningar om vem vi är kan hindra oss från att våga tänka nytt och vara kreativa.
– Jag möter ständigt det på mina kurser. Människor som tror att allt de gör måste vara bra direkt. Annars har de kanske ödslat sin tid. ”Vad ska det då vara bra för?” undrar de uppgivet. Jag brukar svara: ”Inte vet jag! För att det är kul.”
– Det handlar inte om målet utan om den kreativa processen, om att hitta den och se vart den leder en. Men visst, det krävs mod och att man släpper sina blockeringar om hur saker ska vara, och att allt absolut måste resultera i något, fortsätter Emma Philipson.
För den som är beredd att kämpa lite finns stora vinster. Att tänka nytt och vara kreativ kan göra att vi upptäcker nya sidor av livet och hos oss själva.
– Man går in i sig själv när man är kreativ, men det krävs att man släpper blockeringar. Man kan inte vara ledsen och kreativ samtidigt. Man måste ta itu med sådana känslor först.

Hur gör man då för att vässa sin kreativitet? Emma Philipsons kanske viktigaste råd är att göra något litet varje dag.– Tar man i för mycket är risken stor att det inte blir något alls. Det blir för övermäktigt. Det är bättre att, om man nu till exempel vill skriva en bok, sätta sig och skriva en stund varje morgon. Eller, om du vill lära dig spela piano, avsätt tjugo minuter varje dag. Till sist har du lagt ner mycket tid och du sitter med ett material eller en ny färdighet. Och tiden hade gått oavsett.
– Att vara kreativ handlar om att utveckla sin nyfikenhet men också om att bryta rutiner, ruskas om, göra något oväntat. Ett klassiskt tips är att ta en ny väg till jobbet varje dag. Ett annat knep är att bestämma sig för att man aktivt tittar efter något. Kanske ska du fotografera allt som är rött under en tid? Då skärper du synen och söker aktivt.
Ett annat knep är att göra det roliga först, det tråkiga sist.
– Poängen är att göra tvärtom. Ytterligare ett sätt är att inte tänka så mycket, testa istället. Gör! Det handlar om att vara nyfiken och att utmana sig själv. Läs inte bara samma typ av litteratur eller tidning, lyssna inte på samma musik eller umgås med samma personer. Tvinga dig själv att få en bredare syn på världen. Samtidigt kräver den kreativa processen rutiner, som att avsätta en stund varje dag.
– Rutiner kan också vara bra.
Du är småbarnsmamma, hur frigör du tid?
– Jag går upp tidigt. Det är allt. Men det krävs också att jag faktiskt alltid gör det. Sedan har jag ständigt papper och penna med mig så att jag kan anteckna. Jag tar mycket bilder. Jag behöver det för att komma ihåg idéer jag får.
Krävs en kreativ miljö?
– Nej, kreativitet kommer inifrån. En kreativ miljö vet jag inte vad det är för något. Själv är jag uppvuxen i Buggeryd i Småland. Där finns några granar och en backe. Det är allt. Men jag var ett fantasifullt barn och har ritat och målat så länge jag kan minnas.

Sydsvenskan