Det handlar om att vara så kär att man vill att hela världen ska veta och om att ta konsekvenserna när det inte är besvarat.

Jag hittade dvdn Britney & Kevin Chaotic i reabacken på Åhléns. Den handlar om Britneys och Kevins första trevande tid i sitt förhållande. De lär känna varandra, det är nervöst och skakigt. Historien slutar lyckligt med bröllop och baby på väg. Och jag såg den med facit i hand, för Britney hade precis ansökt om skilsmässa. Jag har funderat mycket kring hur det är att växa upp i rampljuset, att allt syns. Att umgås med en massa människor som jobbar för en, som säger ja. Som håller med och vill hålla dig glad, för det är deras jobb. Så träffar du en kille och han är lite cool och det vill du också vara. Och han säger inte ja till allt, han utmanar dig och får dig att tänka. Du blir så klart nyfiken. Intresserad. Det handlar om att vara så kär att man vill att hela världen ska veta och om att ta konsekvenserna när det inte är besvarat.

/Emma

Länk till originalet

Gåtfullt i trapphuset

För några år sedan såg jag en film som Emma Pilipon hade gjort inom ramen för sitt dåvarande samarbetsprojekt Fideli & Pilipon. Konstnärerna filmade sig själva på ett typiskt charterresmål och utförde olika uppdrag dikterade av Peter Wahlbeck. Det blev en ganska olustig och nedåtsparkande historia där konstnärerna satte sig på en intellektuell piedestal över Svenne-Banan och hans familj på semester.

När jag nu ser Pilipons film ”I love you – I take it back” på Abandoend gallery (tom 12.5) kan jag konstatera att jag antingen misstolkade charterfilmen, eller att konstnärens människosyn utvecklats. Filmen är klippt med dokusåpans dramaturgi, och intervjuobjektens repliker tycks vara strofer ur Britney Spears-låtar. Pilipon kombinerar alltså två av högkulturens främsta hatobjekt – de främsta representanterna för ytligheten – och skapar en varm och gåtfull berättelse.

Tor Billgren
Sydsvenskan
Fredag den 4 maj 2007